Ovanlig morgon
Älsklingens "nyttiga" frukost
Hjärtat väckte mig med en puss vid klockan sju "Godmorgon Älskling"..det är inte ofta hjärtat vaknar före mig och det är inte ofta jag känner mig så trött som jag kände mig i morse. Efter han kliat mig på ryggen i 20 min pallrade jag mig trotts allt upp och bryggde lite kaffe. Sen kröp jag ner igen. Solen strålade in genom rullgardinen och jag kände va skönt att jag ska få jobba idag. Kanske konstigt tycker ni, efter dom senaste två veckornas regnande. Men det är faktiskt så att när jag är ledsen orkar jag inte med sol och värme. På något sätt är det för positivt för att jag ska orka med det just nu. Just nu vill jag bara ha det lungt och still runt om kring mig - inge stoj. Jag vill ha det mellan kallt och gärna molnigt. Jag vill helst inte göra något, kanske bara sitta på en sten i skogen och titta på naturen eller på en klippa vid havet och titta på vågorna. Jag vill inte att vardagen och livet ska rusa iväg för fort och återgå till det normala. Har haft min "Kommer att glömma farfar ångest" idag också. Det är inte kul! Har bestämt att jag ska gå in till guldfynd och göra en amulett där det ska stå 2009 15 juli. Den kan jag sedan ha hängande runt min hals. Min kusin Tim måste också få ett, och lilla syster Louise. Det som skrämmer mig lite är att jag gått in i en förnekelsefas. Jag tror inte att farfar inte finns längre. Jag har svårt att vara ledsen för det känns som att det inte är sant. Vad konstigt hjärnan fungerar egentligen!
Vad tycker du om det jag skrivit?
Trackback