Du och Jag

Varje gång hjärtat ringer missar jag det. Det är skam! Måste sätta på mobilen på ljud... aja. I går var jag med Natalie och Christian. Först åkte vi med Chrisitans kompis Diedrik till Willeys och handlade, sen tränade jag, åt middag och sen vid 7 drog jag hem till Scheele (chrisitan) för att förfesta. Gjorde natalie fin, sminkade henne och fixade håret. Sen drog vi till &bar. Drack en glass vitt och satt och chätade. Chrisitan bjöd in mig och mitt hjärta till hans herrgård den 10:de. Ska bli jätte trevligt. Vi ska gå i skogen, skjuta lerduvor, va i ladugården osv. Ska bli jätte trevligt! Blir att fira alla hjärtans dag och min födelsedag i förväg då.. Nu har jag varit borta från mitt hjärta i snart 1,5 vecka. Det är tugnt. Men det går! Det tär inte på min känslor. Tvärt om saknar honom så jag blir grön! Distansförhållande hade aldrig funkat för mig om jag inte haft så starka känslor och en så fantastisk pojkvänn. Våran dagliga mobil kontakt, sms osv. Gör att avståndet känns kortare. Ibland känns det nästan som att han är fast han är någon annan stans. Chrisitan behöver aldrig vara orolig att jag ska sluta tycka om honom bara för att vi inte ses på två veckor. Jag älskar honom. Man får försöka se det positiva. Jag får tid att sköta studierna, träningen och allt annat. Men oj sååå man saknar honom! Men tyvär är det ett så det måste va.. och jag ska säga att om någon frågar så tycker jag inte att det är dåligt med distansförhållande! NEJ NEJ NEJ! Det går hur bra som helst! Men visst vill man ha sitt hjärta här hela tiden. Tvätta i hop, laga mat i hop, ja allt. Men det går hur bra som helst för oss. Han är ju fantastisk hur skulle det inte kunna gå bra? Pratade med han nyss. Han var så gullig och jag blev så glad. Han sa att han tyckte om mig mest och att jag var finast. *ler* åååå...hjärtat!